Kamping 2006

Nu åker vi och kampar en sväng. Hej svejs på ett tag.

Where the bloody hell are you?

Gick förbi den lokala kyrkan som annonserar för att få in lite nytt folk. Då jag tog fotot kom det fram en liten pojke som undrade om jag gillade deras skylt. Jag svarade att jag tyckte det var det bästa jag sett på länge, och han sken upp med hela ansiktet. Han berättade att hans pappa var präst och dom hade tillsammans hittat på denna fina slogan. Han hade till och med fått hjälpa till att sätta upp bokstäverna. Gissa om han var stolt över sin coola pappa.


(Where the bloody hell are you? är namnet på en kontroversiell reklamfilm för Australien som blivit förbjuden lite var stans runt om i världen)

Death by chocholate part II

Jag fixade mitt fysprov till polisen och som belöning åts det choklad i stora mängder.
Närmast kameran en liten bytta med smält choklad blandat med vita chokladbitar. I mitten en smält choklad brownie med smält mjölkchoklad som serverades med en liten bytta apelsinchoklad.
Till detta dracks det en ljuvlig cappuchino med en bit choklad i botten av koppen. Alltihop var fantastiskt och jag mådde ruskigt illa efteråt men det var det värt.

Provet gick finfint och jag hade förbättrat mina resultat en hel del vilket jag var mycket nöjd med. Vad som händer nu...? Väntan, väntan och återigen väntan på besked om antagning. Under tiden ägnar jag mig åt att aktivt försöka undvika all form av magövning förutom asgarv.

Time-out

Jag har nog aldrig varit så nära som idag att skicka hem små lopporna till Sverige, enkelbiljett.
Det enda som räddat dem från förvisning är att jag satt dem framför TV:n med en påse kex var och mig själv framför datorn med en kall öl i handen. Jag tänker nu svepa denna öl och så fort maken kommer hem gå på en riktigt lång promenad med Molly. Dax för time-out mummystyle.

(Jag han till ordet enkelbiljett innan lillan klättrade upp i knät. Den sista meningen skrev jag med ett av hennes fingrar i höger näsborre, och ett knä fyllt med sönder tuggade kex)

Finns det förresten ett engelskt program där hemma som heter supernannyn?

Höst

Vädret har vänt och det är höst i luften.
I natt var det ner i +18 och ack så kallt. Nu är det +24 och mina fötter är alldeles kalla i mina flip flops. Dax att leta upp ughbootsen på vinden.

The Lawful Owner

Har tidigare nämnt att vi har hög krimminalitet i området och inbrott i bilar sker dagligen. Dock är tjuvarna lata och om man aldrig lämnar något synligt utifrån, och öppnar handskfacket bryr dom sig inte. Dock har stackars grannen mörka fönsterutor, vilket verkar som en magnet till alla som vill se vad som döljer sig i hans skorv till bil.

Det verkar som han dock har fått nog nu då jag såg denna notis på hans fönser häromdagen.



Tack underbara Ilva för hjälp med Flickr.

Spooky

Något mycket märkligt hände i natt som har fått mig att fundera över mitt medlemskap i skeptikernas samfund.
I natt drömde jag en mycket stark dröm om en gammal kompis som var väldigt ledsen. I drömmen kramade jag honom länge tills han slutade gråta och klappade honom på kinden och sa att allt skulle ordna sig.

Jag vaknade av att lill-loppan skrek som en stucken gris och vägrade somna om (hon har varit vaken mellan 1 och 2 varje natt i en veckas tid och får snart en singelbiljett till Osby nedtryckt i handen). Jag tog ner henne i köket där hon glatt studsade omkring medans jag stod och hängde som ett fån framför datorn.
Jag trodde knappt mina ögon när jag såg att jag hade fått mail från min kära gamla vän, där han berättade att han hade det väldigt jobbigt nu med massa trista händelser i sitt liv. Senaste gången vi hördes av var i December förra året.

Mycket mycket spooky.

Borta

Hjälp!!! Alla mina foton har försvunnit från datorn. Rubb och stubb är helt borta. Owwoopsi...

Finns det förresten nån snäll själ här ute som kan enkelt förklara hur man postar mer än en bild åt gången i Flickr. Jag känner mig pinsamt korkad, men jag kommer inte på hur man gör.
Någon? Pretty please!

Sorry

Vill bara be om ursäkt för mitt dåliga uppdaterande. Livet är lite lågt för tillfället och då jag inte vill framstå som värsta gnällspiken håller jag tyst.
Återkommer snart...

Grrrr bark woof

Grannar

Vi bor som sagt i en slags radhuslänga från slutet på 1800-talet. Det finns många olika åsikter om vår lilla stadsdel, och det finns en stor del människor som hällre bott med ymor än i Chippendale. Jag älskar detta område och har svårt att se att vi en dag måste flytta. Vi bor ett stenkast från Sydney University, china town, fiskmarknaden och innerstan. Vi har fem minuters gångväg till poolen och överallt finns riktigt bra cafeer med gott kaffe. Här finns en blandning av studenter, konstnärer, knasiga småbarnsfamiljer, knepiga orginal, och en hel del tjuvar och banditer.
Man kan välja att se det goda i området med fräcka konstverk, roliga hus, coola musiknissar, suveränt mysiga pubbar och vackra parker. Men det finns också en misär och kriminallitet som är långt över genomsnittet i Sydney. Vi bor fem min gångväg till Redfern som är nästa stadsdel. I Redfern ligger ett område som kallas "The Block" som länge varit en "no go zone" för polis och allmänhet. Det är ett kvarter som staten gav till aborginer på slutet av 60 talet lite för att säga "förlåt att vi tagit ert land, här får ni ett gäng totalt nedgågna hus utan el ellet toalett, som ni kan göra vad ni vill med". Det var där som det var stora kravaller förra året. Tyvärr finns det stora drogproblem med allt vad det innebär för omgivningen. För oss betyder det att vi har galler på alla fönster, larm och en konstant medvetenhet om vem som kommer på gatan. Vi har haft på hälsning flera gånger och jag har kastat morötter på bovar i ren frustration (mer om detta en annan gång). På kvällar och nätter går jag ogärna utan Molly som sällskap.

Nåväl vad jag igentligen ville berätta om är det konstanta ljudet utomhus. Vi bor ganska tätt impå varandra här och man hör allt som händer i granngården. Just nu är det ett sånt liv utanför att det är ett under att ungarna sover. Missförstå mig rätt nu, det är en ljuvlig kakafoni av musik och högljutt chatter. I huset till höger bor nio asiater som nu har spelat Majhong ute på gården i dagarna tre. Det går minst sagt livligt till och det grälas och skrattas omvartannat. Grannarna till vänster är fyra death metall rockare som tydligen är riktigt kända inom den nichen. Dom är oftast ganska tysta förutom ibland när dom gör soundchecks at home...
Två hus längre upp bor ett gäng hippies som spelar afrikanska trummor. Dom är verkligen jätteduktiga och perfekt bakgrundsmusik till grillkvällar på däcket. Deras ytterdörr står alltid öppen och om man andas in ordentligt blir man hög som ett hus i flera minuter.
Just nu är det dock grannen nere på hörnet som spelar med sitt band som jag lyssnar på. Ett gäng som spelar jazz/blues och ibland lite rock. Dom har riktiga högtalare och det känns som det är en trevlig konsert utanför grinden. Helt okej en lugn söndagseftermiddag.
Det är ljumma +27 ute och luftfuktigheten har försvunnit. Livet kan inte bli mycket bättre just nu...

OS?

Kära Utile undrar om jag följt med i vad som händer i sportvärlden och mitt svar är "jovisst gör jag det". Jag följer med i den sportvärld som det rapporteras om här nere och tyvärr är inte vinter OS är inte en av dem.
Visst har jag läst bloggar om nån curling och nån som skrev hocky guld upprepade gånger.
Det finns en mäktig man vid namn Murdoch, som kontrollerar nästan all media, och då han inte har rättigheterna till OS visas det helt enkelt inte. Visst har det nämts på nyheterna om nån aussi som tog guld i skidhopp men min första riktiga glimt av detta event var att dom visade en snutt av avslutnings cermonin häromkvällen.
Kanske är det arrogant av mig, och som svensk borde jag väll anstränga mig lite bättre men jag har svårt att plötsligt bli intresserad av curling som min kära mor ideligen ringer och pratar om...(?)
Däremot har Murdoch nu rättigheterna till The Commonwealth Games som börjar snart nere i Melbourne. Nån typ av friidrotts tävling mellan englands gamla kolonier. Spelen har inte börjat ännu men redan finns åtta (!!!!) nya kanaler enbart för denna tävling.
Det finns mycket man kan säga om Australiens media men tyvärr väldigt lite av det är positivt.