Välkommen till Jennys kök.

fredag, oktober 28, 2005

Berowra



.
I helgen skall jag och tre flickor iväg till en sommarstuga och bara ha det mysigt i dagarna två. Massor av god mat, vin champange, choklad och hela konversationer. Bad, sol och kanske en bushwalk innan vi slår oss ner på verandan för lite seriöst mys. Barn och makar får snällt stanna hemma. Bilden är från förra årets julfirande.

onsdag, oktober 26, 2005

Livet på topp.

I morse kom jag ihåg varför jag trivs så underbart bra här ner. Varje vinter fryser jag och det mesta är pest och pina. Men så kommer våren och sommaren och livet börjar leka igen. I år var våren ovanligt svårstartad men i går tog den slut och sommaren slog till på allvar. Morgonen är ljum och redan vid sex-snåret är det runt 20 grader.
Varje morgon joggar jag ner till fiskmarknaden där de är nu i full gång att auktionera ut nattens fångst. Jag följer vattnet till nästa bukt och hem via Darling Harbour och China town. Hela tiden möts jag av trevligt folk som oftast både ler och hejar. Framför allt om Mollydogs följer med. För det mesta stannar hon dock hemma och vi går en lång sväng på kvällen i stället.
Vi har precis varit ute nu och det är fortfarande 25 grader ute.
Det är inte bara jag som stormtrivs på sommaren. Det är nu alla creepy-crawly djur kommer fram. Det surrar i varje hörn och kackerlackerna rusar fram och tillbaka. I går gick jag förbi ett ställe där jag först trodde att hela gatan var vid liv. Det visade sig vara ett stort bo i sidomuren och tusentals stora bruna kackerlackor surrade omkrig som ur den värsta skräckfilms scenen. Mollydogs blev livrädd och sprang och gömde sig under en bänk. Numera kan jag skratta åt det, men det tog många år innan jag vande mig vid att det kryper och krälar överallt.
I bland undrar jag om jag av misstag blev född i fel land. På sommaren lever jag upp och mitt humör stiger i takt med temperturen.

Black Betty

Nästa nertankning blev Spiderbaits Black Betty. Vilket ös!!! Längtar redan efter morgonens joggingrunda.

tisdag, oktober 25, 2005

Xavier Rudd - Food In the Belly

Äntligen har även vi här nere fått IStore och första albumet har downloadats. Det blev Xavier Rudd - Food In the Belly som här rekomenderas starkt av mig. Nu skall jag hitta lite svensk musik till Ipoden. Funderar på Stina Nordenstam och Laleh. Robyn, Kent och Timbuktu har spelats lite väl mycket på senare tid det är dags för nått nytt kul. Nu skall jag över till Biggis blogg för mer musiktips.

söndag, oktober 23, 2005

Hajskräck

För ett par helger sen var vi och badade i Stockton Beach. Det var nog sista gången efter att ha läst det här

måndag, oktober 17, 2005

Jag är numera en riktig Aussie.

Jag säger "cheers mate" helt utan att hinna stoppa mig själv. Var detta skall sluta får vi se på Fredag....

Kamping 2005

Sommarens första kampingtripp blev en ren succee. Två dagars konstant hällregn omvandlade vår tänkta friluftshelg till lyxhelg på vingård.
Vi gav oss av tidigt på Lördag morgon men efter ett par timmars relativt strulig bushkörning gav vi upp. Vägarna var förvandlade till gul lervälling och såphala. Som tur var låg det en och annan stenbumling att ta fäste vid. Ganska håresande ibland att ha stup på flera hundra meter på ena sidan och en lätt sluttande väg. Inte en chans att gå ut och sätta upp tält i dessa skyfall. Vi letade oss ner i dalen igen och hittade ett jättemysigt liten vingård som hyrde ut en gammal stuga i dalen från början av 1800-talet. Där tillbringade vi resten av helgen framför brasan och toastade marshmallows och drack gårdens vin. Kamping helt i min smak.

Brevlådor aussistyle



.
Brevlådor bushstyle. Varför slänga sitt gamla kylskåp när man kan omvandla det till brevlåda. Classy!

Devils Rock



.
Ett stort berg helt fyllt med olika avbildningar av djur, människor och cirklar alla gjorda av aboriginies för många många år sen.

lördag, oktober 15, 2005

Skvallerbytta bing bång

1. Min svärfars granne har haft kysst Brad Pitt. Det är faktiskt helt sant. Fast det var på film men det måste ju ändå räknas som en riktig kyss, och faktiskt lite till. Hon heter Rose Byrne och spelade mot honom i Troj.
Jag ser henne ibland när vi är där på besök, men jag skulle aldrig våga prata med henne. Tänk om hon inte tyckte han var bra. Hela min världsbild skulle rasa ihop.

2. Min svägerskas bror har skrivit Pirates of Carrabien och Collateral. Det betyder att han är nu den femte rikaste mannen innom entertainment industrin i Aussiland. Min svägerska pluggar heltid till psykolog samtidig som hon jobbar nästan 100% innom hemtjänsten för att få ihop till sitt levebröd. Förra gången som det var mors dag ringde han från LA och frågade om dom skulle dela på en present (a cd rack) till henne. Snål? Supersnål? Japp.

fredag, oktober 14, 2005

Arghhh!

Det går inte! Jag kan inte! Jag vill inte!
Nix det är inte nån tjurig tre-åring som tjatar. Det här är ilskna skrik från en ovanligt korkad blondin som inte kan lära sig skriva fort och akkurat. Vad är det med just min hjärna som gör att det bara inte går in? Jag har nu tränat varje dag i två veckor men det verkar som den enda knappen som äntligen sitter är delete. Beundrande smygtittar jag på Anna och Mamselemamsen som måste ha en liten motor fastsatt under vristen. Mina fingrar är som klumpiga koldolmar och hjärnan måste ständigt fångas in då den hela tiden smiter iväg. Arghh!

P.S Finns det nån som ser ut ungefär som jag, och kan skriva fort som vill göra provet på Tisdag i stället för mig? Jag vet att det är aningen olagligt men "its for a good cause". D.S
P.P.S Obs, föregående PS var ett skämt. I och med att jag vill bli polis så vore det vore ju dumt att visa eventuella kriminella tendenser så här i publik D.D.S.

onsdag, oktober 12, 2005

Death by chocholate

Jag har idag haft årets mest fantastiska choklad upplevelse. Vi har idag varit på Max Brenner chokladeri(?).
Precis innanför dörren står en stor gryta med smält mjökchoklad och puttrar. Från denna går ett stort järnrör upp i taket och senare ned till en tapp med hävarm. Det finns ytterligar två sådana grytor, en för vit och en för mörk choklad. När jag skall beställa är jag så exalterard att jag nästan darrar. Den söta lukten, de otroligt lockande skålarna med choklad i alla olika former gör mig alldeles svettig.
Vi beställer en varm choklad, kaffe och ett fruktfat. Den varma chokladen serveras i liten silverkopp som står på en ställning över ett värmeljus. I en skål brevid ligger en stor hög med choklad bitar som hon sen själv smälter i koppen och blandar i hur mycket mjölk hon vill. Fruktfatet består av jordgubbar, bananer och marshmallows. Till detta får man en stor gryta fylld med rinnande mjölkchoklad som man skall doppa frukten i. Medans man äter stelnar chokladen långsamt, och det sista får man skrapa ut med sked. Cappuchinon som kommer ut har ett ringlat lager av smält choklad överst och i botten finns det ännu mera som ännu inte smält.Allt var fantastiskt gott. det inte bara såg otroligt ut det var en ren gudomlig upplevelse som jag bara drömt om. Jag hade samma känsla som när jag läste Kalle och chokladfabriken för första gången.
Vi hade som tur var en lång promenad hem, men vi var inte läskigt mätta. Bara ljuvt belåtna.

måndag, oktober 10, 2005

Irritationsblogg

Jösses vad lite sömnbrist kan andra ljuset på vardagen. Från att ha varit riktigt på topp sitter jag nu som en ihopsjunken trasa farmför datorn och är bara irriterad. Irriterad på att det skall vara så struligt att att skriva å ä och ö, irriterad på flugor som surrar i värmen, urirriterad pa min annars så trevlige granne som lär sig spela bongo trumma. Inte fullt så irriterad på grannen vuagg i våugg (ser ni vad jag menar med å ä och ö problem, jag vägrar ändra dem snart). Han har ett ganska känt kristet death metal band och gör sin sound check hemma idag. Super irriterad på jobbet och att vi anställt en riktig nöt, under föreställningen att han skall vara en av de bättre grafikerna i Sydney just nu. Yeah right...
Irriterad över att ljuva semestrar skall ta slut och att små bröder åker hem. Dödsirriterad på annars trevlig make som visar sig vara en true blue aussie bloke, med allt vad det innebär. Riktigt sur över att jag missade träningen i morse pga dödströtthet.

Allt denna irritation pga att en viss liten loppa har varit uppe varje natt mellan 11pm och 3am i fyra nätter (jag gissar att vi haller våra grannar vakna då).
Men efter att ha skrivit detta känns allt lite bättre. Och med lite sömn i kroppen mår jag som den prinsessa jag är...

fredag, oktober 07, 2005

Prinsessan Mary

Min treåriga dotter gick just förbi och sa att jag såg ut som prinsessan Mary.
1. Hur vet du vem hon är?
2. Är inte hon nio månader gravid?

Arg!!!

Fikade idag hemma hos en kompis med några andra tjejer och deras barn. Plötsligt slog den ena lilla pojken en av de mindre barnen. Mamman till pojken beklagade sig högt hur jobbig hennes tre-åring var mot mindre barn. "Ta ut honom på bakgården och ge honom smisk på rumpan" löd rådet från en mamma, "dra ner byxorna först så han blir riktigt föremjukad" ropade en annan, "Se till att det svider". Det här är mina kompisar. Helt vanliga tjejer i min ålder, välutbildade med bra jobb och kvinnor vars åsikter jag normalt respekterar. Att ge smisk på rumpan här nere är visserligen förbjudet enligt lag, men helt socialt accepterat. Jag blir så förtvivlat trött ibland på att bo i ett land som är så förtvivlat konservativt och befinner sig där Sverige var för 30 år sedan i värderingar och människosyn.
En ny undersökning visade att 94% av alla föräldrar ger sina barn smisk på rumpan. Lägg till de som gör det men inte öppet erkänner det. När jag frågar varför svarar många med att de själva fick stryk men det skadade minnsan inte dem.
Det är helt socialt accepterat och tycker jag är "lustigt svensk" ˜när jag ifrågasätter deras beteende.
Riktigt svinarg är jag just nu då jag inte vet riktigt hur jag kan förändra situationen. Vad som behövs är information och att det inte längre är socialt accepterat, men hur ändrar man det? Några förslag någon?

måndag, oktober 03, 2005

Nån som har sett mitt guld?

Jag har tappat bort mitt batteri till kameran vilket är riktigt skrutt, fast inte lika skrutt som min kompis Meghan mår just nu. Hon har tappat bort sitt OS-guld i rodd som hon vann i förrförra sommar OS. Lite då och då får hon visa upp sig och sig guld på olika tillställningar och varje gång gömmer hon sitt guld på olika platser i huset, och nu kan hon inte hitta det. Hon har t om ringt OS folket och frågat om det går att köpa en replika så hon har nått att visa sina barn Bummer...
I helgen hyrde hon en metall-detector för att gå igenom hela huset igen. Annars är det bara att börja träna igen till Peking-2008.